Gud vad de är snygga letat så länge efter dom :(
Hittar inga som är billiga eller riktigt just dessa hittar liknade men inte just dessa :(

Borde säga hejdå och bara gå.. Kommer bli svårt men det kanske är bäst.. Men det är det att säga hejdå kommer aldrig jag klara att säga hur mycket jag en försöker eller vill..
Jag kommer nog inte ens klara att träffa dig igen.. Det var månader sedan vi sågs.. Kanske ett år.. Känns som det iallafall.. Känslan att du ska se mig lida och jag ska lämna dig så där som jag gjort är nog fel..
Bästa är nog att du skaffar en annan som kan hjälpa dig och vara där för dig för ja jag är ju inte det..

Saknar så att rida vet att jag snart ska iväg och provrida sedan ska jag ju till Julia men vill rida nu men vet att jag bara skulle svimma eller inte ens ta mig upp.. Får se hur jag mår nästa vecka känner att må bättre är att måste.

Ja Lasse kom och lämnade godis från London till Ellinore och mig idag. Han skulle komma imorgon med och ge oss vad han köpt för grejer åt oss.. Sen visade jag hästarna jag är intresserad av och det roliga är att det han sa lät bäst var den hästen mamma gillade och jag.
Ja vi får se vad som händer och jag får väll hoppas h*n är kvar när tiden kommer.

Åh önskar jag kunnde hoppa med kira men har inte den energin inte sen hälsan :(

Livet är så jävla jobbigt inte nog med mitt virus men min psykiska hälsa också...
Jaja försöker komma på andra tankar så läste nya Naruto och bleach kapitlet och sedan tänkte jag lära mig mer japanska en vad jag redan kan..

Känner mig utanför..
Har alltid gjort det.. Varje gång jag träffar en vän/ bästa vän eller en familjemedlem så är jag utanför utan att de ens vet att jag är det.. Jag är alltid den som hänge med och gör saker men får inget tillbaka.. Folk kanske inte ser det men det är för att de inte tänker.. Jag har gjort mitt fejkade leende sen jag var 7 år.. Folk tror idag det är mitt riktiga.. Skulle nog jag med tro men jag har ju övat i så många år. Smärtan att se eller träffa någon gör ont.. Tanke på det gör ondare.. Vet redan att de inte ser den smärtan jag har och även om vi är 2 så är jag fortfarande utan för.. De lyssnar inte de ser inte men så klart jag stänger ju ut folk så vem skulle..
Ingen har ju försökt få tag på mig genom att knacka på min dör eller frågat om de kan komma.. De är nog inte så oroliga som de säger.. Eller är det bara mitt psykiska dåliga hälsa som tror det...

Utanför ja det är vad jag är.. Men jag leer ändå och låsas som att jag inte känner smärtan i mitt bröst och visar inte mina tårar som rinner från min kind..